I väntan på att bli frälst
Och finna koncentration
Hittar jag på vad som helst
I den naiva tron
Om att jag kommer göra något vettigt
När pressen ligger på
När allt börjar bli lite svettigt
Då ska ni se att det kan gå
Att läsa och bara ta in
Att inte somna mitt bland bladen
Göra psykologin till min
Och inte fastna på första raden
Men jag sätter klockan en gång till
Och tänker att en sida eller två
Om jag nu verkligen vill
Så borde det väl gå?

Efter en dos Piaget
finner jag till mitt stora förtret
att koncentrationen sviker
jag upprepningsläser rubriker
kapitlet om Freud blir för mycket
jag lär mig inget av stycket
ångesten tynger mitt sinne
jag tycks ha glömt bort mitt minne
i neuronbanorna försvinner
allt som jag läser om Skinner
jag sätter mitt sista hopp
till att kaffet piggar mig opp